Läsard 

- Läsfald med teckenbilder

Projekt Läsfald: Varför, vad, vem?


Av egna erfarenheter som handledare i Karlstadmodellen och mamma hade jag använt mig av tecken som stöd länge innan jag upptäckte att det saknades böcker för barn som passerat det språkliga stadium då TAKK används. Som så många andra föräldrar och pedagoger fick jag anpassa materialet som användes både i skolan och för läslustens skull - tid som hade kunnat användas till att just läsa tillsammans istället. Så var upprinnelsen till Projekt Läsfald, som jag valt att kalla det då jag menar att litteratur ska vara till för alla. Det finns strävsamma och skickliga föräldrar och pedagoger i hela landet som bidragit med översättningar av vanliga böcker till minoritetsspråk. Nu tycker jag det är dags för tecken! 

Lite summariskt punktar jag nedan varför projektet är nödvändigt, vad det handlar om och vem som har nytta av det.  

Varför?

  • Tecknande miljö "försvinner" i byte från förskola till skola
  • Läs- och skrivinlärning är extra svårt för elever med språkstörning eller hörselskada
  • Grammatik är extra svårt för elever med språkstörning eller hörselskada
  • Anpassat material finns inte att köpa
    SPSM:s behovskartläggningar 

Det gör att chanserna för eleven att utveckla sitt svenska skrivna och talade språk minskar. Det är inte bara ett problem för skolan men för hela samhället och inte minst individen. Utan språk kan du inte delta i samhället och du har inte heller tillgång till ett väldigt fint verktyg för att ha dig själv som tyst kommunikationspartner. Du kan inte göra fantasiflykter till andra verkligheter och få en stunds avkoppling från vardagen. 

Varje barn och människa har rätt till ett språk. Det finns många styrdokument som Sverige skrivit under på om detta. Inte minst ser vi detta i yttrandefriheten och tankefriheten som är grundlagstadgad i Regeringsformen.

Men det finns också en mängd positiva anledningar till vad läsning kan ge såsom gemenskap, kreativitet och egenmakt. Tipsa mig gärna om fler för att fylla på Läsfalds-word cloudet nedan:


Vad?

  • Teckenbilder till svenska (Ritade Tecken)
  • Steget före-metodiken som stöttar den grammatiska förståelsen
    Mer om Steget före kan du läsa genom att klicka på länken. Ytterligare info kommer på www.iakm.org inom kort.
  • Samverkan mellan hem och skola
  • Enskilt arbete med materialet och utifrån individen
  • Arbete i klass med materialet


Också för barn med funktionshinder gäller det som Ingvar Lundberg skriver i handledningen: Det är viktigt att kraften i gruppens gemenskap tas tillvara i inlärningen, vilket underlättas av texter som handlar om samma sak, samma personer och samma problem. Men det är också viktigt att anpassning görs till individen. Upplägget för den här versionen med svenska med teckenbilder är tänkt för en viss målgrupp. Inom målgruppen kan finnas variationer också för det som utmärker gruppen. Materialet kan inte ersätta en skicklig pedagog som ser vilka styrkor eleven har att bygga på eller på vilket sätt eleven behöver arbeta i olika situationer och tidpunkter i sitt liv. Handledningen erbjuder ett generellt upplägg. Familjens engagemang och hur samarbete mellan hemmet och skolan fungerar är också en framgångsfaktor. 

Vem?

  • En målgrupp som är stark på teckenanvändning
  • Vars andra språkliga förutsättningar gör det svårare att lära sig läsa svenska. Det kan handla om elever med språkstörning, hörselskada eller annat modersmål. 
  • Språklig grammatisk förståelse på i alla fall en fyraårings nivå.

Särskilt viktigt att tänka på för barn med sämre språkliga förutsättningar är att läsandet endast är en del av språket om än en viktig del när eleverna kommer upp i läs- och skrivinlärning. För att läsningen ska ta fart behöver individen ha utvecklats språkligt på ett antal andra områden innan läsningen påbörjats; det handlar om pragmatik (hur man använder ett språk i olika kontexter), lexikon (ordförråd), grammatik, fonologi, prosodi och läs- och skrivförberedande arbete med igenkänning av ljud och handrörelser kopplade till skriftens tecken (fonem-grafem-kiremkorrespondens). Barn som har en omfattande språkstörning kanske har arbetat med Karlstadmodellen som innefattar alla de språkliga områdena. Barn vars huvudsakliga svårigheter handlar om ljudproduktion har kanske arbetat utifrån träning med logoped. Materialet har också potential att användas för barn som enbart tecknar. Handledningen får då ”översättas” mentalt av en insatt pedagog till de förutsättningar som gäller i de fallen.

Alla individer är olika så hur man arbetat tidigare beror förstås på vilka behov som funnits. Det är aldrig för sent att börja träna men inte heller för tidigt.

De råd som lärarhandledningen för Den magiska kulan ger och som gäller för alla barn gäller i princip också för barn med språkstörning. MEN de behöver också MER, INDIVIDUELL och TIDIGARE träning än sina jämnåriga då det tar längre tid för barn med språkstörning att lära sig språk.

Kan då alla barn med språkstörning läsa Den magiska kulan som anpassats med svenska med teckenbilder, om förutsättningarna runtikring är de rätta? Svaret är tyvärr nej då vissa individuella förutsättningar måste finnas på plats för att eleven ska lyckas. Dels måste eleven vara på mins t samma språkliga nivå som en 4-åring med normal språkutveckling. Eleven behöver också ha en bra fonem-grafem-kiremkunskap alternativt kunna läsa ordbilder.